Stadsplanering

Om kontoret är ett sökande i metoder, format och relationer vilka skapar arkitektur, så är staden den plats där arkitekturen, alla de idéer om liv och händelser vi arbetar med, tillämpas. Det är här alla tankar om arkitektur ges fysisk form. Varje projekt blir i staden en studie i arkitekturens förmåga att skapa generösa och livsbejakande miljöer. Det är genom de byggda husen och de färdigställda platserna som vi verkar och genom dem omsätts våra idéer till rum och form. Det är här som vårt arbete möter människors vardag och det är här vår arkitektur lämnas över till andra att bebo och göra till sin egen.

Genom att kontinuerligt söka dialog under processen söker vi utveckla vår produktion, vårda våra beställares investeringar samt det förtroende från samhälle och medborgare som byggandet av stad ständigt måste förvalta. I varje enskilt projekt arbetar vi med målsättning att ge tillbaka till livet i staden mer än vad som tas. De kvalitéer som våra byggnader och rum skapar ska bortom de specifika användarna även skänka nya möjligheter till staden de står i och till alla de som lever där. Stadens dragningskraft är starkare än någonsin tidigare. Mer än hälften av jordens befolkning bor nu i städer. Vi ser det därför som en av våra viktigaste uppgifter att både ta till vara på stadens befintliga möjligheter samt söka efter nya. Vår målsättning är att i staden skapa inspirerande miljöer för livets alla skeden, samtida så väl som framtida, på ett resurseffektivt och hållbart vis.

Arlanda landside

 

Stadsrum

Det är i de offentliga rummen som alla vi som lever i staden möts och på så sätt den plats där samhället, som något vi alla delar, uppstår mellan oss. I arbetet med offentliga miljöer söker vi efter grepp i planering, utformning och programmering som skapar mervärde. Genom att skapa inkluderande miljöer där olika grupper och intressen möts skapas förutsättningar för ett rikt liv i stadsrummen.

 

Hötorget

 

Handel

Förutsättningarna för handel har förändrats radikalt från förra sekelskiftet fram till det senaste. Från gatuhandel och marknader på stadens torg och längs kajer har handeln flyttat in i egna rum. Idag är miljöer för handel en minst lika självklar mötesplats som torg och parker, något som erbjuder möjligheter och samtidig bör närmas med ansvar och lyhördhet. Vi ser handel som en viktig drivkraft i stadens utveckling, både ekonomiskt och socialt. Här får nya idéer snabbt och tydligt genomslag. I vårt arbete söker vi att förankra nya verksamheter och koncept i staden, så att de kan dra fördel av befintliga flöden och verksamheter samtidigt som stadens utbud av möjligheter diversifieras. Vi skapar över tid ekonomiskt starka lösningar som lätt kan byta skepnad, koncept och uttryck med bibehållen logistik och teknisk struktur.

 

Rådhuset Uppsala

 

Kontor

Allt eftersom vi rör oss bort från 1900-talet och in i 2000-talet så lämnar vi även det förra århundradet organisationsprinciper bakom oss. Det löpande bandet ersätts av den flexibla arbetsplatsen, arkiv och pärmar byts mot molnlagring och pekplattor. Skrivbord och arbetsrum byts mot soffor och barstolar. Vartefter samhälle och ekonomi förändras så förändras även förutsättningarna för miljöerna som arbete sker i. Kanske ännu viktigare blir det då att förstå arbetsplatsen som just en arbetsplats. De är miljöer som kan stärka en organisation, skapa lugn och sinnesro samtidigt som de bygger gemenskap och skapar en känsla av tillhörighet. De måste tåla de krav på förändring som en framtida, än så länge okänd, marknadssituation innebär och samtidigt vara bestående för att kunna ses som ett hållbart tillskott i staden. På BAU strävar vi efter att skapa välfungerande arbetsmiljöer som också avspeglar verksamhetens själ och identitet. Vi är noga med att byggnaden blir effektiv och generellt användbar, att den har strukturellt genomtänkta tekniska lösningar som över tid tål många organisatoriska förändringar.

 

Tele 2 Isafjord

 

Bostäder

Varefter gränsen mellan fritid och arbete blir suddigare förändras också bostadens roll i våra liv och i samhället. Någonstans mellan det specifika och det generella har bostaden möjlighet att skapa en frihet som blir allt svårare att fånga i samhällets övriga rum: Friheten att bara få vara sig själv för en stund, för en kväll, för en helg, för alltid. Det är en plats för både avskildhet och social aktivitet, där man bor ensam, med familj eller helt enkelt med andra. Vi ritar bostäder som är attraktiva för människor i olika skeden av livet. Välproportionerade rum, genomblickar, fina rumssamband, vacker ljusföring, tillvaratagna utblickar, god tillgänglighet och bästa möjliga funktion är mål vi eftersträvar i varje bostadsprojekt. Förståelse för krav på ytekonomi och god byggbarhet kännetecknar våra bostadsprojekt. God arkitektonisk utformning och höga miljökrav ser vi som avgörande faktorer för att uppnå den långsiktigt hållbara bostaden och ett generöst liv i dess rum.

 

Terrasshusen

 

Industri

Även om livet i staden numera förstås som socialt och mötesorienterat står miljöerna för fysisk produktion som en viktig infrastruktur och ryggrad i samhället. De värmer våra hus, renar vårt vatten, återvinner vårt avfall och tillhandahåller den produktion som resten av samhället vilar på. De gör det mobila samhället möjligt och är i sig miljöer värda både omsorg och omtanke samt kreativitet och skaparglädje. De utgör en ofrånskiljbar del samhällets vardag, som arbetsplatser, som infrastruktur samt som symboler för det framåtblickande och miljömedvetna samhället. BAU har medverkat i flera större industriprojekt. Vi ser i industribyggnader ett nära samspel mellan industrins process och den arkitektoniska formen. Genom att låta dem spela med, belysa och artikulera varandra lyfts funktion och system som rumsliga och formdrivandande kvalitéer.

Miljö- och energifrågor prioriteras alltid. Vi arbetar med dagsljussimuleringar för att utnyttja dagsljuset optimalt utan bländning och oönskad värmeinstrålning. Kontorets övriga kompetens inom mikroklimat används också för att ge industribyggnader bästa möjliga form. Vi strävar efter att finna en yttre form som gestaltar industriprocessen som pågår i byggnaden och som signalerar stolthet över både produktion och färdig produkt.

 

UMEVA

 

Kulturbyggnader

Kulturbyggnader verkar, bortom de funktioner och rum de innehåller, som markörer för det samhälle som producerar dem. Från bibliotek till ambassader tecknar de bilden av det samhälle vi lever i lika väl som den kultur och historia som samhället vuxit fram ur. På BAU har vi arbetat med kulturbyggnader i nyproduktion så väl som renovering och tillbyggnadsprojekt. Kännetecknande för samtliga projekt är en lyhörd och varsam försyn gentemot kulturbyggnadernas roll i det samtida samhället så väl som nyfikenhet och engagemang inför dess förmåga att staka ut nya riktningar och visa på framtida möjligheter.

 

Kummelby kyrka

 

Förädling

Arbetet att, som arkitekt, arbeta med staden är inte bara fokuserat på att producera nya miljöer utan även på att vårda de befintliga. Från offentliga miljöer till de privata är behovet av byggnadsvård kontinuerligt och ofta sammanflätat med utveckling och förändring. Arbetet med att förädla befintliga rum och byggnader bygger på en process där de existerande värdena noggrant inventeras för att förändringar och tillskott ska kunna förstärka och berika.

 

Norrmalmstorg 1

 

BAU GREEN

Tillgången på dagsljus i byggnader är viktigt för människans hälsa och för att reducera byggnaders energiförbrukning. I linje med detta ställer nuvarande miljöcertifieringsmetoder som LEED, BREEAM och Miljöbyggnad krav på tillgången av dagsljus. Vi använder oss av simuleringsverktyg för att kontrollera att de krav på dagsljus som ställs uppfylls.

En viktig aspekt i projektet är att se till att de nya byggnaderna inte avsevärt försämrar solförhållandena för angränsande byggnader. Med hjälp av simulering kan vi snabbt identifiera problemområden och vilka tider på dygnet som påverkas, och om nödvändigt föreslå lämpliga ändringar. På Sveriges nordliga breddgrader är soliga och varma platser allmänt eftertraktade och detta är särskilt viktigt i parker, lekplatser och på kommersiella gator. Vi lägger stor vikt vid att undersöka tillgången på sol i vår designprocess. Genom simulering kan vi avgöra solljusets åtkomst för valda tider.

 

BAU green

 

MILJÖCERTIFIERING

Vi ser miljöfrågorna som självklart integrerade i vår arbetsprocess. Kunskap om miljöfrågor hjälper oss att skapa en långsiktigt hållbar arkitektur. God arkitektonisk utformning är en avgörande faktor för att effektivisera en byggnads eller stadsdels användning av resurser. Med studier av mikroklimat, solbelastning och dagsljustillgång kan vi säkerställa att nya byggnader får tillräckligt med dagsljus för att minimera behovet av konstbelysning samtidigt som inte för mycket solenergi, som måste kylas bort, släpps in. Att med kunskap hantera mikroklimatet skapar god byggnadskomfort och sparar energi. Vi strävar genomgående efter att föreskriva material som har minsta möjliga miljöpåverkan, lång livslängd och går att återvinnas. I arbetsprocessen dokumenteras ingående byggnadsmaterial för att kontrollera vad som byggs in och eventuella avvikelser lyfts fram.

Vi har sedan många år arbetat med ett flertal projekt med utpräglad miljöprofil och strävar fortlöpande efter att utveckla vår kunskap vidare. Vi använder oss av internationellt etablerade certifieringssystem som BREEAM och LEED, EU-initierade GreenBuilding, och det nationella Miljöbyggnad för att mäta hur bra våra byggnader och stadsplaner lever upp till ställda miljökrav. Vi har inom kontoret kompetens att certifiera byggnader inom BREEAM och LEED, genom medarbetare certifierade som BREEAM International Assessor och LEED Accredited Professional.BAU är en aktiv partner i Sweden Green Building Council där vi deltar i arbetet med en svensk anpassning av BREEAM.

 

miljöcert

 

BIM

BAU bedriver arkitektverksamhet med högt ställda ambitioner gällande CAD och modellbaserad objektorienterad projektering. Sedan 2005 utför vi all vår projektering i 3D. Modeller byggs utifrån de krav som ställs på den ingående informationen och utgör underlag för vidare bearbetning i 5D, där projekttidplaner och kalkyler kan upprättas med 3D-modellen som grund. Information från modeller används även som verktyg i vår strävan att skapa hållbar arkitektur. Information om mikroklimat, vindförhållanden, solljusexponering och tillgången till dagsljus inomhus.

Samordning i 3D kan göras antingen genom utbyte av 3D-dwg information eller om möjligheten finns genom IFC-formatet, som kan förmedla intelligentare information. Beroende på beställarens krav och ambitioner kan 3D-samordning även ske i andra programvaror. BAU deltar i ett utvecklingsarbete kring filformatet IFC för att förbättra utbytet av information mellan olika plattformar.

 

BIM